Tågluffen del fyra, Italien

Känns som jag blev sämre och sämre på att fota alltefter vi fortsatte vår resa. Så slog ihop bilderna från destinationerna i Italien.
Vårt första stopp var Cinque-Terre. Vi bodde i byn Riomaggiore. Där fick vi ÄNTLIGEN tvätta våra kläder i maskin. Har aldrig varit så gött att få använda maskintvättade kläder.
Högst upp i byn träffa vi en gullig gubbe som berätta om hans liv där, hur han vuxit upp i Riomaggiore och tänker bo kvar tills han dör. Vi skrev ner hans adress och lovade att skicka bilderna till honom.
Sen tog vi en drink innan vi skulle gå upp på vårt hostel och laga middag. Blev tjenis med bartendern.
Fotade tydligen inget med kameran dagen därpå??? Så får ta och hänvisa den nyfikne till detta inlägg eller kika på andra tågluffar-vloggen.
Men dagen efter det tog vi tåget till Monterosso.
Det var varmt, blev sotis på alla som var i havet när vi promenerade runt.
Vi hade tänkt att gå till Vernazza, men promenadsträckan var rätt lång. Så vi tog tåget för att ta en lunchpaus. Åt pizza såklart. Laura beställde in en rosmarinspritz.
Sen började helvetesfärden mot Corniglia. Smarta som vi är lyckades vi ta bilvägen istället för vandringsstigen vilket resulterade i att vi gick i konstant uppförsbacke i en timme. Att Laura inte slog till mig när jag gnällde som ett litet barn är ett mysterium.
Meeen att andas in den friska luften och få se denna utsikt gjorde ju det hela typ värt det. Men nästa gång blir det vandringsledet!
Till slut såg vi mål i sikte! Och backen började gå neråt igen.
Efter glass och att ha hällt i mig över en liter vatten i Corniglia köpte vi en vegansk crêpe i Manarola att dela på och tog ett dopp i havet. Vandringsledet var avstängt så vi fick ta tåget igen.
Nu satt vi tydligen på ett tåg ytterliggare en gång. Och jag hade glömt att fota med kameran under hela förgående dag återigen. Kanske för att vi bara hängde kvar i byn. Gjorde typ samma sak. Lite av det kan ni se här, och återigen, kolla vloggen!! Laura lyckades matcha hår och väska med tåget. Tror inte vi gjorde så mycket första kvällen i Peschiera del Garda. Vi gick och handla mat och hängde kvar på vårt hostel typ. 
Dagen därpå gick vi och bada vid sjön såklart. Hade sällskap av en gullig andfamilj.
Och så promenera vi runt lite för att upptäcka området. 
På kvällen hängde på på hostelets takterass, kolla på solnedgången, drack vin, spela drickspel med ett stort gäng som bodde där och sen gick vi till en klubb och avsluta såklart med nakenbad i havet. Gud vad många gäng av främlingar jag och Laura har nakenbadat med under resan.
Dagen därpå var planen att åka till Verona. Men efter att ha väntat på tre inställda tåg och suttit och ätit sushi på tågstationens golv bestämde vi oss för att styra om planerna och tog bussen till Sirmone istället. Vi var varma och törstiga, och vattenflaskorna var tomma. Så vi köpte varsin iskall lemonad.
Ovädret var på ingång. En kunde nästan bestämma vilket väder en ville tro på att det skulle bli. Halva himlen var klarblå och halva mörk.
Men när regnet börja dugga kände vi att det var bäst att hoppa på bussen igen och ta oss tillbaka till hostelet.
Hade inga bilder från kvällen men varje kväll där resulterade i alkoholkonsumtion i baren på vårt hostel. Så nu vet ni det.
Dagen därpå tog vi tåget till Verona, ja det stämmer! De blev inte inställda denna dag.
Vi promenera runt här och var, gå, gå och gå var vår melodi under resan. Åt vegansk buffé på Flora, inga bilder från det men ni kommer få se det i nästa vlogg.
Och gick såklart förbi Julias hus. Förstår dock inte grejen med att folk klibbat fast tuggummi?? Lapparna och "klottret" är ju inga konstigheter, men tuggummi?
Dagen därpå tog vi bussen för att ta oss upp på Monte Baldo.
Vi tog linbanan högst högst upp.
Befann oss bokstavligt talat i ett moln. Blev sån kontrast i temperaturen också. Från att ha lökat sönder nere på marken till att huttra av kyla uppe på berget.
Vår sista kväll i Garda hängde vi såklart på vårt hostel. Laura blev trött innan mig och gick och la såg, men jag var inte riktigt redo att säga hejdå till denna plats och stanna kvar med Pedro och Serena som jobbade där. Japp blev kompis med personalen såklart.
Och dagen därpå lämnade vi vemodigt Peschiera och åkte vidare mot Berlin.

Emelie's liv | |
Upp