Emelie Westlander

Lite vad jag har haft för mig på sistone
Tagit en sväng på stan med mamma. Vi hängde på på Söder och åkte in till Sickla.
I Sickla åt vi vegansallad och promenerade runt i gallerian.
Har också gått runt i Adlibris med Solina, tycker att det är så fint där inne! Vill ta en fika här någon gång! (Tips på tal om det, såg idag när jag gick förbi att en får en pocketbok och fika för sextionio kronor!! Hur bra!!)
På kvällen carpade vi det sista av sommaren med varsin öl och en ask blåbär i ivar los parken.
(bilden är en gif)
Solina köpte för övrigt en superfin affisch!!
Hänger också en del på Lovisas jobb för att hålla henne sällskap.
Träffade en som heter Hanna en dag som jag också fått kontakt med via Floras blogg, vi fika och promenerade på söder vilket slutade med att sitta uppe på Skinnarviksberget och blicka ut över Stockholm. 
Hade också mysmiddag med Lovisa en kväll. Vi lagade zucchinifritters med tahiniyoghurtsås, halloumi och en sallad på avokado, gurka, granatäpple och persilja. Mat från himmelriket med andra ord och ni hittar receptet HÄR.
JumJum blev lite nyfiken på min frukost en morgon... 
(bilden är en gif)
Har också fått jobb!! Jobbade idag min andra dag på TGR och trivs redan super även om det såklart fortfarande är mycket att lära. När jag fick reda på det hoppade jag runt typ såhär i ett x antal minuter och skrek. 
Det firades senare på kvällen med ett glas cava på muggen med Lovisa.
Gla för att jag inte är arbetslös längre (eller arbetssökande som en så positivt ska säga men vad spelar det för roll nu när jag har ett jobb!)
Kroppen som jag hatar och älskar (TW)
Vill inleda med att detta inlägg nog kan vara väldigt triggande för många då just allt som har med kroppen kan vara känsligt. Så om du känner att samtal runt kroppen bara ger dig ångest, skippa detta inlägg och kom tillbaka när nästa inlägg dyker upp!

 
 
Det finns inte en endaste del på min kropp som jag inte har hatat. Varendaste liten del och vrå av min kropp har jag någon gång haft komplex över. Varje dag matas jag som du men bilder, videos och ord om hur våra kroppar bör se ut. Hur en hälsosam kropp ska se ut. Men vårt värde ligger inte i en siffra på vågen.
 
Jag har många gånger tidigare funderat på att kräkas upp maten för att jag ville bli smalare. När jag var yngre hade jag till och med en idé om att om jag hade en ätstörning ett tag skulle jag kunna bli smal och sen börja äta som vanligt igen, för jag var inte så påläst då om vad en ätstörning, som anorexia faktiskt innebär.                                   
 
Jag hade en period i början av gymnasiet då jag tränade i stort sätt varje dag. Visst detta vore inte ett problem för en elitidrottare men det är jag långt ifrån. Kroppen behöver återhämta sig. Att träna sex dagar i veckan och på den sjunde stretcha en himla massa är inte bra för kroppen, jag gjorde det inte heller av rätt anledningar. Det blev maniskt. Detta resulterade efter en tid i muskelbristning och träningsförbud.
 
De senaste arton månaderna har jag ätit p-piller. För några veckor sedan upptäckte jag att jag gått upp tio kilo. Detta satte en käpp i huvudet. Jag säger inte att alla tio kilo beror på mina p-piller och det är naturligtvis helt naturligt att en går upp i vikt i loppet av ett och ett halvt år. Det är det som också gör mig så frustrerad, att jag ibland själv fastar på värdet av siffran.
 
Folk säger att vi måste sluta kalla andra för tjocka, men jag säger nej det är inte det som är problemet. Problemet är snarare att vara tjock har fått en negativ betingning. Det är det jag vill ändra på, att vara tjock ska vara precis lika mycket en komplimang som att säga till någon att den är smal.
 
Jag vet också att det finns många som har så mycket komplex för att de är ”för smala”. Men vadå "för smal"? Det finns inget för smal och det finns inte för tjock. En kropp är bara en kropp, kan det inte få vara det? Tänk på hur mycket vi har att tacka våra kroppar för! Kanske är det snarare våra tankegångar vi ska skälla på istället för våra fantastiska kroppar.
 
  
Jag har absolut aldrig haft problem med fetma. Inte heller har jag varit underviktig. Jag har väl i stort sätt alltid legat på vad som kallas för normalvikt. Vadå normalvikt? Bara det är ett så konstigt uttryck. Trots det har jag tappat räkningen hur många gånger jag fått höra så många kommentarer om min kropp.
”Dina lår är tjocka som trästammar”
”Dina bröst är små som krusbär”
”Du har visst blivit lite mullig i ansiktet sen vi sågs sist”
”Fint med lite fett på magen” *i ett mycket ironiskt tonfall* 
Listan kan fortsätta i en evighet. Det är sådana kommentarer som än idag kan ringa i mitt huvud. Att folk tror att det har den rättigheten att kommentera andras kroppar? Du har aldrig rätt att kommentera någon annans kropp.
 
Idag har jag en bättre och hälsosammare syn på träning och min kropp. Jag går till gymmet då och då och mår alltid så himla bra efter ett träningspass, jag har saknat den känslan. Jag tränar inte längre för att försöka gå ner i vikt. Jag tränar för att må bra.
 
Jag säger inte att komplexen är bortblåsta och att jag älskar min kropp varje dag. Jag tycker inte ens om min kropp varje dag. Men jag tycker det måste få vara okej att inte göra det också! Precis som en visa dagar kan bli galen på ett syskon, förälder eller vän så måste väl en ibland få känna att en inte älskar sin kropp precis varenda vaken sekund av varje dag. Kanske inte bästa liknelsen men tycker ändå den lyfter fram min poäng. För det känns som det har varit trenden på sistone, att en ska älska allt som har med ens kropp att göra, varenda liten vrå och del. Det ultimata vore förstås om en kunde göra det. Stort grattis till er som uppriktigt gör det, MEN, det får inte bli ytterligare en grej som blir en ångestfaktor. ”Jag älskar min kropp som den är bara för att en bör göra det.” Jag tycker inte om varenda del av min kropp, men jag kan åtminstone säga att i helhet är min kropp, precis som din riktigt jävla bra!! Och kom ihåg, ditt värde ligger inte i en siffra på vågen.
 
Relaterat:
Inspiration för mitt hår
För två veckor sen var jag hos frisören och klippte och färga håret. Jag tycker det är bra att ha med lite insprationsbilder, ett enkelt sätt att visa lite hur en tänker sig att en vill ha det och det uppskattas av min frisör. Bilderna nedan hade jag som inspiration denna gång. Och hur resultatet blev kan ni se HÄR.